Lästips. Idéhistorikern Henrik Bachner har släppt en ny bok, “Judefrågan - Debatt om antisemitism i 1930-talets Sverige” (Atlantis Bokförlag). Den har hittills fått bra recensioner i Expressen och Corren. Jag har själv ännu inte hunnit läsa den.

Här är förlagets beskrivning av boken:

“År 1933 fick Sverige en ny granne i söder: en nazistisk diktatur buren av radikal antisemitism. På nära håll iakttogs under de följande åren hur en rasistisk ideologi omsattes i praktisk politik. Men hur förstods det nazistiska judehatet från svensk horisont? Och hur förklarades antisemitismen som företeelse?
Med utgångspunkt i dessa frågor belyser idéhistorikern Henrik Bachner konservativ, socialdemokratisk och kristen idédebatt i 1930-talets Sverige. Boken visar hur uppfattningar skiftade inom och mellan dessa opinioner, men den blottlägger också hur förståelsen av antisemitismen ofta färgades av den fördom som analyserades. Även motståndare till nazismen såg inte sällan på judehat som i någon mening självförvållat. Fram träder en delvis ny bild av den svenska debatten om ‘judefrågan’ åren före Förintelsen.”

Lästips. Idéhistorikern Henrik Bachner gör i DN en bra analys och sammanfattning av Aftonbladetgate. Ett par utdrag:

“Den israeliska reaktionen har dock kommit som en skänk från ovan för dem som ogärna vill diskutera det faktiska budskapet i Boströms artikel. För Aftonbladets del har den också inneburit att debatten om tidningens förhållningssätt till Israel såväl som till antisemitismen hamnat i skymundan.

Såväl Boström som Aftonbladets ledning söker nu framställa sig som yttrandefrihetskämpar och offer för en orkestrerad ‘hatkampanj’. De är ingetdera. Överdrifterna från israeliskt håll rubbar på intet sätt det faktum att tidningen genom att trycka Boströms artikel gjort sig skyldig till ett allvarligt övertramp som utlöst berättigad kritik.”

(…)

“Som många påpekat påminner Boströms hopkok om historiska mytbildningar om judar. Det gäller dels stereotyper om ondska, girighet och konspirationer, dels legenden om ritualmord. Den senare uppstod under högmedeltiden. Judar anklagades för att mörda kristna barn i syfte att använda deras blod i det osyrade bröd som används i samband med den judiska påsken. Beskyllningen har levt vidare långt in i modern tid och har vid upprepade tillfällen lett till omfattande förföljelse.

Spår av dessa och andra föreställningar påverkar - ofta omedvetet - ännu i dag tänkandet om judar inom vissa europeiska opinioner. De aktiveras av och anpassas till samtida politiska konflikter och behov. Staten Israel utgör i sammanhanget en central projektionsskärm.

Av detta förhållande - väl belagt i en omfattande forskning - varken kan eller ska dras slutsatsen att kritik mot Israels politik i någon generell mening skulle vara färgad av fördomar mot judar. Ingenting pekar på att så skulle vara fallet. Men antisemitism existerar, även i debatten om Israel, och det är viktigt att det finns en medvetenhet om detta.”