“Tyvärr har vi samma tendenser inom vänstern, FiB/K och Palestinagrupperna när det gäller judarnas historia, deras rasistiska religion och Talmudiska ideologi, som gör dem farliga med sitt otillbörliga inflytande på världspolitiken och historieskrivningen.”

Så uttrycker sig Bengt Holmgren, en ganska flitig skribent på FiBforum, en öppen mejlingslista som administreras av föreningen Folket i Bild/Kulturfront. För säkerhets skull har föreningen skrivit en brasklapp om att “varje deltagare ansvarar själv för sina ord”.

Under de senaste två månaderna har jag i samband med research för P1-programmet Kalibers reportage om judehatarna kring den svenske islamisten Mohamed Omar följt diskussionen på FiBforum. Det har varit en ganska nedslående studie. En hel del av det som skrivs i forumet är grovt antisemitiskt.

Bengt Holmgren är en av dem som uttrycker sig grövst. Han deltog i Mohamed Omars “antisionistiska” demonstration på Sergels torg tillsammans med högerextremister den 20 september och uttryckte sig senare så här på FiB forum om föreningen FiB Kulturfronts officiella avståndstagande från demonstrationen:

“Min stilla misstanke är att det faktiskt krupit in sionistiskt judiska intressen inom ledningen eller åtminstone ett visst mått av sympati för deras intressen att FiB/K fullständigt tappat greppet om yttrandefrihetsfrågan. Det visar i så fall bara på hur farliga sionisterna är även i vår omedelbara närhet och att man inte varit uppmärksam inom FiB/K.”

Bengt Holmgren tycker i ett annat inlägg att man ska kunna diskutera “judefrågan”:

“Man bör kunna diskutera även de s k känsliga frågorna som judefrågan i sammanhanget annars missar man något väsentligt. Relationen mellan judendomen och sionismen är så tätt sammanbunden att de nästan blivit ett. Det går därför inte att bortse från att diskutera judendomen och dess makt i världen.”

I ett annat inlägg försöker Bengt Holmgren utreda “antisemitismen som begrepp”:

“Själva begreppet antisemitism har idag valts att omfatta enbart judar. Detta har med största sannoliket införts med benägen hjälp av sionisterna och är idag ett sionistiskt begrepp för att urskilja judar från alla andra i världen och kalla judarna för ett folk, ett exklusivt utvalt folk med särskiljda rättigheter att behärska och terrorisera andra folk med hänvisning till religiösa urkunder, inte folkrätten.”

En annan flitig skribent på diskussionslistan och mångårig medlem i FiB/K, Dennis Zackrisson, svarar instämmande: “Bra utrett, Bengt!”

Dennis Zackrisson var en av dem som försvarade judehataren Ahmed Rami när han spred sin naziinspererade propaganda  i slutet av 80-talet. Zackrisson skriver i ett inlägg på Fibforum att han med vetskap om alla Mohamed Omars tillkortakommanden ändå betraktar honom “som en tillgång för palestinakampen”, och att han inte heller har några problem att demonstrera tillsammans med Omar.

Janne Bjernfeldt, en annan listmedlem, hävdar att de flesta palestinier i Sverige stödjer Mohamed Omar, och skriver så här om det starka motstånd som finns inom vänstern mot Omars “enhetsfront”:

“En antiimperialistisk rörelse där alla tycker lika kommer aldrig att existera. Det trodde jag faktiskt att alla i och runt FiB/K hade tagit till sig. Men kanske det är som en medlem i FiB/K påpekade för mig för några veckor sedan, att största delen av vänstern INTE är antiimperialistisk.”

Den i Kalibers reportage omtalade Lasse Wilhelmson skriver ofta inlägg på FibForum. Efter föreningen FiB Kulturftonts offentliga avståndstagande från hans åsikter och den debatt som uppstod bland personer kring föreningen så skrev han:

“Man kan inte samtidigt försvara yttrande- och tryckfriheten och undvika att dra på sig ‘antisemit’-jägarnas smutskastningskampanjer, eftersom syftet med de senare är att just strypa yttrandefriheten. I valet mellan dessa, har FiB kulturfront nu inte bara offrat sin portalparoll, utan även frivilligt underkastat sig den sionistiserade kulturelitens hegenomi i svensk debatt. (…) De diskussioner som nu pågår kommer leda till en vänster som avgränsar sig gentemot sionismen (som är den vidrigaste formen av rasism) och en höger som avgränsar sig gentemot rasismen i sin syn på invandrare och invandringspolitiken. Detta kommer att göra det möjligt att skapa en antisionistisk enhetsfront i Sverige. Denna utveckling sker nu överallt i västvärlden och är ett uttryck för ökade motsättningar mellan världens folk och den sionistiska maktelitens strävan efter en ny världsordning”.

Lasse Wilhelmson torgför alltså sin gamla vanliga teori om en värld styrd av “sionister”, och öppnar för en “ohelig allians” mellan vänster och extremhöger i kampen mot “sionismen”. Det är en allians som han på sätt och vis redan har ingått, till exempel genom sina öppenhjärtiga intervjuer på högerextrema forum som Nationell Idag och nationell.nu, och deltagande i demonstrationer och möten tillsammans med högerextremister.

Wilhelmsons inlägg får uppmuntrande ord av Snorre Lindquist (Tidskrift för folkets rättigheter): “Bra Lasse! Gratulerar till din rättframma analys.”

När Lasse Wilhelmson skriver att avståndstagandena från den “antisionistiska” demonstrationen på Sergels torg kommer att få “långtgående konsekvenser för de antiimperialistiska arbetet i Sverige och för solidaritetsarbetet med palestinierna i synnerhet”, så svarar en annan FiB-profil, Anders Püschel, aktiv bland annat i ett av antikrigsnätverken i Malmö:

“Det tror jag också. Nu har vänstern visat sitt rätta, sionistiska ansikte.”

Anders Püschel, som även översatt en artikel för publicering på Mohamed Omars hemsida, kommenterar en ledarartikel från Sydsvenskan som såg “hatet mot staten Israel, sionismen och judarna” som gemensam nämnare för demonstranterna på Sergels torg, så här:

“Men vad är det för fel med att hata de förhatliga? Är det inte snarare de som inte hatar sådana som förtjänar klander?”

I ett inlägg som han publicerar på Fibforum efter Kalibers program om “den oheliga alliansen” framhärdar Püschel i att det är judarna, det judiska folket, som är fienden. I en reaktion mot Andreas Malm, som i programmet säger att det inte råder någon konflikt mellan det palestinska folket och det judiska folket, skriver Anders Püschel:

“Säg det till de palestinier som har fördrivits och fortsatt blir fördrivna från sina hem så att dessa kan ockuperas av judar”.

Leif Erlingsson, som valt att lämna föreningen FiB/K efter att dess ledning tagit avstånd från Lasse Wilhelmson, ifrågasätter i ett inlägg bevisen för att nazisterna använde gaskammare för att mörda judar, och bifogar i ett annat inlägg det ökända antisemitiska falsariet Sions vises protokoll, som han menar överensstämmer med verkligheten.

Erlingsson skriver också: “Omar & gänget har lyft locket på landet “tiga ihjäl”. DET är hedervärt, och långt över tiden!”

Det här är bara några exempel på den grova antisemitism och stöd för Mohamed Omar som florerat på FiBforum de senaste veckorna. Det som är glädjande i sammanhanget är att andra listmedlemmar ofta argumenterar emot med kraft. Men det stora flertalets tystnad mot antisemiterna på FiBforum är ändå oroande. Att det finns ett inte obetydligt stöd inom den här lilla delen av extremvänstern för Lasse Wilhelmsons och även Mohamed Omars antisemitiska världsbild är tyvärr klarlagt.