Mohamed Omar i nazianstucken tidning
Politisk extremism. Banden mellan de politiska extremerna uppenbarar sig i en färsk intervju med den muslimske högerextremisten Mohamed Omar i Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag (nummer 13-14. Juli 2009). Nationaldemokraterna har kopplingar till det nazistiska Info 14 och Salemrörelsen.
Den tidigare respekterade debattören Mohamed Omar umgås numera med antisemiter inom såväl vänster som höger, bland andra den tidigare Fib Kulturfront-medarbetaren och vänsterskribenten Lasse Wilhelmson. Intervjun i Nationell idag visar hur antisemitismen är en förenande länk grupperna emellan. Här följer ett utdrag (tack för tips, Jonathan Leman):
“Det måste ha funnits männniskor i din närhet som visste hur det låg till, om en pågående inre konflikt mellan att tjäna det politiskt korrekta etablissemanget…?
Jag hade muslimska vänner som visste det, och de var mer förstående: “Vi förstår, Mohamed, du kan inte göra mer än såhär. Det är judarna som kontrollerar medierna. Vi vet att du int kan skriva vad du vill. ” Sedan fanns det kanske andra som inte kände mig personligen. De var mer fördömande.
[...]
En annan sak är att jag inte är ensam bland Sveriges kulturskribenter att leva med det här dilemmat, jag tror att det är många som lever i en sådan olycka. Det är många som har genomskådat hur det hela fungerar, både från vänster- och högerhåll, kristna och andra. Problemet är med andra ord inte unikt för muslimer. Det finns en självcensur, det finns hyckleri och det finns rädslor.
[...]
Vad tror du att det tyngst vägande skälet var till att dina texter togs bort från hemsidorna till t ex Flamman och Signum?
“Jag tror att det var Förintelsen, mitt s k förintelseförnekande. När jag talade om Hamas och Hizbollah, då var det fortfarande vissa som stödde mig i kulturkretsar. Den springande punkten för etablissemanget var nog min intervju med Lasse Wilhelmson, det var då alla vände mig ryggen.
För att Wilhelmson är märkt?
Ja. Han talade om det judiska inflytandeet i bolsjevismen, familjen Rothschild, Trotskij, och så talade han om revision av den historiska Förintelsen och andra kontroversiella frågor. Det var först efter den intervjun som Carina Rydberg gick ut i DN, Andreas Malm skrev mot mig i Arbetaren, Johan Berggren på Ordfront magasin, den sionistiske springpojken Magnus Sandelin…Då kom fördömandena. Sedan tog det ytterligare en vändning när jag talade om homosexualitet och feminsism i en intervju för Aftonbladet, det var droppen. I samband med att Israel gick in i Gaza och jag förklarade min ståndpunkt offentligt förhöll sig etablissemanget fortfarande avvaktande. Det fanns t o m vänstermänniskor som välkomnade mina uttalanden. Den s k brunvänstern, Folket-i-Bild-människorna, Myrdal-klanen, de hyllade mig då i och med att de också stöder Hizbollah och Hamas. När diskussionen senare kom in på moralfrågor och judefrågan, då tog även de avstånd från mig.
Fler kulturpersonligheter har reagerat märkbart emotionellt på ditt avhopp, en och annan har skrivit tårdrypande böner i stil med “Mohamed, kom tillbaka, allt är förlåtet!”
Ja, haha. De försöker med både piska och morot, det är en psykisk manipulation. Man försöker att få människorna att bli konforma, att inordna sig i leden. Dels genom att hota med åtal, att man kommer att förlora sitt jobb, bli isolerad och ensam. Det är många som har skrivit till mig just om att jag kommer bli ensam. “ingen kommer att tycka om dig”. Människor som jag tidigare har respekterat, bildade människor, har skrivit sådana saker till mig. De har t o m hotat med att försöka vända muslimerna emot mig. Offentligt har de även spekulerat i att jag skulle vara psykiskt sjuk, instabil. Samtidigt säger de att de “lämnar ändå porten öppen”, om jag skulle vilja komma tillbaka.
Ser du det som realitiskt att du kommer ha någon kontakt med de kretserna under överskådlig framtid?
Nej, nej. Jag har alltid föraktat dem. Det finns inte för mig att gå tillbaka till det där. Jag är så lycklig nu när jag inte bryr mig om vad som är politiskt korrekt, det kan inte värderas i pengar. Jag brukade tidigare skoja med min fru: “Om vi verkligen ska bli rika, borde jag komma ut som gaymuslim och åka på turné med en annan gay. Då skulle vi bli miljonärer på kuppen.” Min fru svarade bestämt att “du får inte ens tänka sådana tankar. Vi svälter hellre”. Jag mår enormt bra nu när jag känner mig andligt fri. Om någon skulle erbjuda mig ett jobb på Dagens Nyheter i morgon, skulle jag tacka nej direkt. Jag sitter hellre hemma och skriver det som jag tror på i bloggform. Den personliga integriteten är det viktigaste, att man inte behöver skämmas när man ser dem där hemma i ansiktet.”
