Politiskt våld. Göteborgs-Posten granskar i en serie artiklar den vänsterextrema kriminaliteten i Västsverige, och konstaterar bland annat att ytterst få av alla brott leder till åtal (tyvärr ligger inte hela artiklarna ute på nätet).

Och som alltid leder sådana här journalistiska granskningar till att en del personer (oftast samma) till varje pris försöker att förneka/förringa/prata bort att det finns en allvarlig politiskt motiverad brottslighet från vänster (bra att känna till om man läser Anders Svenssons blogginlägg: den Säpo-rapport som han hänvisar till för att förringa problemet omfattar endast anmälda brott där det finns en misstänkt gärningsman. Oftast gör det inte det när det handlar om vänsterextrem brottslighet, alltså precis det som GP kritiserar).

Lästips. Idéhistorikern Henrik Bachner har släppt en ny bok, “Judefrågan - Debatt om antisemitism i 1930-talets Sverige” (Atlantis Bokförlag). Den har hittills fått bra recensioner i Expressen och Corren. Jag har själv ännu inte hunnit läsa den.

Här är förlagets beskrivning av boken:

“År 1933 fick Sverige en ny granne i söder: en nazistisk diktatur buren av radikal antisemitism. På nära håll iakttogs under de följande åren hur en rasistisk ideologi omsattes i praktisk politik. Men hur förstods det nazistiska judehatet från svensk horisont? Och hur förklarades antisemitismen som företeelse?
Med utgångspunkt i dessa frågor belyser idéhistorikern Henrik Bachner konservativ, socialdemokratisk och kristen idédebatt i 1930-talets Sverige. Boken visar hur uppfattningar skiftade inom och mellan dessa opinioner, men den blottlägger också hur förståelsen av antisemitismen ofta färgades av den fördom som analyserades. Även motståndare till nazismen såg inte sällan på judehat som i någon mening självförvållat. Fram träder en delvis ny bild av den svenska debatten om ‘judefrågan’ åren före Förintelsen.”